Äntligen höst (även om det är en liten stund kvar)
Senare delen av sommaren har jag inget annat gjort än att längta efter hösten. Att äntligen få träffa mina vänner, klasskompisar och att få ha något att göra om dagarna. Jag har seriöst glömt hur det är att umgås med folk. Men imorgon är det färgfest (inte riktigt sant för SOBRA-sektionen för vår färg är svart). Jag tycker fortfarande att det är kul att JAG är fadder (igen) och tar hand om de nya studenterna.
Jag, dock numer lite fetare och med längre hår.
Tillbaka i Örebro
Nu är jag, efter att ha spenderat en jävla lång tid hemma i Kil, i Örebro igen. Det känns sorgligt att inte få se kattbäbisarna varje morgon, eller få höra deras enerverande jamanden dag ut och dag in. Men det känns ändå väldigt bra att vara här igen. Faddermöte imorgon! Då drar det igång minsann.
